Ja, det är lov och jag har lovat mig själv att inte tänka på skolan på hela lovet, men det här är annat sorts tänkande. Det är inte så att jag går runt och tänker på läxor och prov och allt jag måste hinna med. För det är ju ingenting jag behöver oroa mig för när det gäller den fronten.
Saken är bara den att jag inte vill börja skolan igen. Jag går runt och tänker och funderar på hur sjukt lite och ogärna jag vill börja. Det är inte så att jag inte vill börjar för att jag inte vill börja jobba igen och sånt. (Även fast det kan ha en liten del utav det) Utan, jag vill inte börja skolan för att jag inte vill sluta. Hänger du med? Jag vill inte börja skolan för det är min sista termin. Jag vill inte kämpa för mina slutbetyg. Jag vill inte gå en sista termin med mina klasskamrater. Efter nästa sommar kommer jag antagligen aldrig se flera av dem jag tillbringat 10 år av mitt liv med. Det är det jag går runt och tänker på. Jag får ångest. :S
Höstterminen gick sjukt fort. Hur fort kommer då inte nästa termin gå? Med risk för att låta som ett litet barn som inte vill äta upp det sista på tallriken säger jag: Jag vill inte jag vill inte jag vill inte!
I guess life isn't supposed to be easy...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment