Fast i snöstormen

Okej, nu ska jag berätta om min resa hem igår, som tog 9h!
Therese och jag tog tåget som gick 14.10 från Shlms södra mot västerhaninge. inne i Stockholm snöade det inget alls, men ju längre ut vi kom, desto snöigare blev det.
Då vi kom till västerhaninge (där var det myyycket snö!) sa dom att alla tåg mon nynäshamn är inställda p.g.a. träd som ramlat över ledningarna.
Tur att vi tar buss 848 då, tränkte Tessi och jag. Men då vi väntat en kvart kom det en snubbe som sa att en 848 kört av vägen, och därför vill inten annan 848 köra.
Jahapp, tänkte vi, då får vi väll ta ersättningsbussen, då var klockan 14.55. Inte förren en timme senare kom bussen, och under den timmen hade tåg efter tåg kommit och hela perrongen var i princip full.
Therese och jag var dom sista som kom in, och då var bussen proppfull, utan att överdriva var det kanske mellan 90-100 pers på den bussen.
Vi började köra och allt såg jättebra ut, inte alls några köer eller trafikkaos som vi har någon berätta om en halvtimme tidigare. Det var ju nästan biltomt! Biltomt var det i tre minuter till, sen blev det stopp.
Vi rörde på oss någon gång ibland, och då blev det kanske tio meter. Sen var det helt stilla. Vi var stilla på ett ställe i en timme, sen rörde vi oss en bit, och sen var vi stilla i kanske ytterligare en timme. Så höll det på ett tag. Folk blev nödiga och gick ut och målade snön... Många tröttnade och liftade tillbaka till Västerhaninge... Vi fick reda på att några polska långtradare med slitna sommardäck fastnat i en backe och kom inte fram... Lite senare var det en olycka i östnora, sen ännu en långtradare som slirat och stod på tvären, och sen föll några träd ner över vägen...
Så småningom började vi prata om att då vi kommer till närmaste rondell så svänder vi och kör tillbaka till västerhaninge. Tågen började nämligen att gå igen vid kvart i åtta. Men när klockan var närmare 21 hade vi fortfarande inte rört på oss, så vi gav upp hoppet om att hinna med det sista tåget som gick 22.25.
Men då kom en buss mot andra hållet, mot västerhaninge, hela bussen hoppade ut, stannade den andra bussen och rusade på.
Resan som hade tagit 5h till där vi var då vi hoppade på bussen mot västerhaninge, tog 10 minuter tillbaka.
Therese och jag tog tåget mot nynäs och blev bjudna på bananer, men när vi kom till ösmo gick det ingen buss. Så mamma fick sätta sig i bilen och krypa till ösmo för att hämta oss. På vägen dit körde mamma i diket och på vägen hem bad vi i tungor.
Väl hemma hann Tessi och jag springa på toaletten och jag han värma min mat, sen dog strömmen... Klockan var 23 när vi kom hem, då hade allt som allt tagit 9h...
Och ändå var inte jag och therese bland dem som råkat värst ut.. Det var några som suttit 12h i bilkön och kom hem 6 imorse.
Jag är bara tacksam över att Gud ändå höll Tessis och min resa i sina händer och såg till att vi kom ända hem. Som sagt var det flera som hade det värre. Det var tydligen också två bussar med skolklasser som satt fast där också, bara en buss kom ut ur kön.

Jaa, så kan det gå :P Haha.
Jag var hemma idag, inte en chans att vi skulle komma iväg. Så är det att vara lantis :)
Kram kram