Vad Gud gjort

Vad har Gud gjort i mig det senaste året?

Han har gjort mycket.

Jag kan börja med förra sommaren. Ta det lugnt, jag ska inte gå igenom varje detalj. Jag ska i alla fall försöka att inte göra det.

Förra sommaren åkte jag till Sarajevo på teamresa med min brorsa och hans fru och några till från ungdomsgruppen. Den resan förvandlade mitt liv.

Innan resan var jag rätt så blyg. Jag kunde vara framåt och pratglad med mina kompisar. Men med nya personer så höll jag mig mest undan och ville inte synas allt för mycket. Inte sticka ut liksom. Men det blev ett hinder för mig i början av teamresan. Jag hade svårt att lära känna de andra och jag höll mig mest på min egen kant. Det var jobbigt för mig, och det måste ha varit jobbigt för alla andra också. Efter en övernattning i Tyskland (vi åkte bil ända ner) så satt jag längst fram och läste lite i bibeln. Jag frågade Gud vad det var för mening med den här resan egentligen. Varför var jag med liksom? Just då kändes allting meningslöst. Då kom det som en stilla röst, fast egentligen var det rätt så stark också, som sa: "Jag har satt dig här med ett syfte". Det kändes som om alla hört det, fast jag visste att det bara var jag. Nästan direkt förstod jag att det var Gud. Hela jag blev uppfylld och jag förstod att det här skulle bli en resa jag sent skulle glömma.

Någon dag senare bad jag att jag skulle bli mer frimodig. Efter det så tänkte jag inte så mycket på det. Resan blev, som jag redan sagt, livsförvandlande. Runt 11 eller 12 blev frälsta sammanlagt om jag minns rätt. Du ska veta vilken glädje det var. Jag var helt hypad. Haha. Liia vet.

Min frimodighet märkte jag inte av så mycket förren det blev Sthlm Tour. Jag var helt grymt frimodig om jag får säga det själv. Och det var inte bara jag som märkte förvandlingen tror jag, i alla fall sa Marco att jag blivit förändrad. (Nu låter det som jag skryter, och det är inte alls meningen.) Även Sthlm Tour var helt grymt och jag fick vittna för många :)

Sen kom hösten och skolan började. I september-oktober fick jag ett samtal från Cina. Hon frågade om jag ville ta hand om en barncell. Jag blev helchockad. Jag trodde inte att jag, av alla personer. Samtidigt blev jag glad. Det har varit en dröm för mig att få en cell. So, det är en barncell, det är fortfarande en cellgrupp liksom. Det har verkligen hjälpt mig att växa i ansvar och andligt. Jag älskar att vara cellgruppsledare. Det måste vara bland det roligaste som finns.

Det hände saker i mitt liv under hösten och jag är tacksam för allt Gud gjort.

Under våren kände jag att jag behövde gå på en till encounter. Och även den var grymt bra. Jag fick en helt ny glädje på ett sätt jag aldrig känt förut.

Sen gick jag ut ledarskolan och vi i kyrkan fick ta emot en utmaning. Helt gryymt!

Den handlade om att vi skulle gå ut till Stockholm under juli månad, efter en månads förberedelser, och ta kontakt med Stockholmarna. Vi skulle fråga om de hade något de ville att vi skulle be för. Jag vet inte exakt hur många det blev men det blev många! :P Själv fick jag 18 kontakter, och även fast det är för lite så är jag lite stolt. Jag menar 18 kontakter, det är 18 människor. Om en vecka avslutas allt med en stor Gospel konsert i Globen med helt gratis inträde.

Den utmaningen har lärt mig att allt är möjligt. Jag har lärt mig att tänka större om mig själv och om andra och jag har fått se vad Gud kan göra i människors liv. Det är alldeles underbart då Gud gör saker i ens eget liv, men att se det i andras också är något alldeles extra, tycker jag.

Nu ser jag att jag skrivit långt. Ursäkta mig. Grymt om ni orkat läsa igenom allt. Och det där är bara ett litet smakprov på vad Gud har gjort i mitt liv under det här året.

Kramar!